Galna perfektionister

Ram
Modell
Vinge

Idag var jag och byggde lite flygplan. Alla frågade som vanligt om jag ville bygga vinge. Det vill jag inte. Det är nämligen ganska tråkigt och vinggruppen använder världens sämsta metoder. Nåja, jag hjälpte till att bygga lite propeller. Naturligtvis var jag inte speciellt bra i de japanska ögonen. Japaner är nämligen galna perfektionister. I propellern ingår bland annat 300 profilträbitar som ger den sin form. Propellergruppen hade skurit ut och sandpapprat 40 stycken. Jag vet inte riktigt hur många som är med i gruppen, men idag var det två personer där. Den ena låg på marken och kedjerökte under hela tiden jag var där. Den andra sandpapprade. Det är sandpapprandet som tar tid. Efter att hon lagt i mina ögon väldigt mycket tid på att försöka snygga till en av mina dåligt skurna bitar frågade jag hur många minuter varje bit tog.

-1 timme.

Vi har således 260 bitar á en timme att tillverka. En japan jobbar i taget. De ska vara klara i slutet av nästa månad. Jag frågade naturligtvis om de var medvetna om att de måste jobba närmare 9 timmar om dagen, varje dag, den närmsta månaden för att hinna. Det var de faktiskt inte.

Vad är bäst? En bra vinge om en månad, eller en halv (fast perfekt) vinge om en månad?

Kompletterande från Kyoto

Start eller landning?
Stor fågel
Fågelflock
Tempel och körsbär
Fisk jagar svan

Idag är tvättdag. Om man hänger tvätten inne torkar den inte så bra. Om man hänger tvätten ute går det bättre, men då vill jag inte lämna den helt ensam. Jag har alltså inte tagit mig till skolan ännu.

Istället passar jag på att blogga lite. Här kommer några kompletterande bilder från Kyoto.

Hmm... nu blev en tvättmaskin till klar. Undrar om det blir konkurrens om den enda torkställningen.

Med Mattssons på stan

Mitsui Building
Turister på sta'n
Rökruta i det fria
Reklam på gata
Dörröppnare
Trafikpolis
Övergångsställe

Under Andreas och Saras kunniga ledning har vi så åsett "hela" Tokyo. Den Japanska svenskkolonin har fått förstärkning i form av Sven, Urve och Veronika som så fort som möjligt försöker bli familjära med egenheter som vänstertrafik, kranar som öppnas åt fel håll, bad med elchocker och slika ting. Resan hit gick bra men tog tid. Först fem timmars försening från Köpenhamn och sedan ett antal timmars formaliteter på flygplatsen. Men nu är vi här, mätta, belåtna och allmänt nöjda med den första riktiga dagen i Den Uppgående Solens Land.

Vid tangentbordet satt Sven medans Andreas och Sara diskade